Jag är väldigt imponerad av Shazam, appen på iphone som man håller mot en högtalare och den berättar vilken sång det är.

Mark satt och tittade på filmen från sierra leone och i bakgrunden kom en bra låt på. Jag satt vid datorn och sa ”åh den här sången är bra!” och sekunden efter hör jag mig själv säga på videon ”åh den här sången är bra!”

Så, ladda hem Shazam och sen hålla mot högtalaren. Shazam talade om för mig att det var Mory Kante Yeke Yeke som vi lyssnade på. Den laddades prompt hem och nu lyssnar jag på den på tåget in till jobbet. Hela skivan är bra faktiskt.

Sen hittade jag en annan superapp, busstabellen! Den talar om för mig vart de närmaste bussållplatserma är och när bussen ska komma. Förvisso inte live departures vid oss men det kommer väl. Jag tror vissa hållplatser har live data, men inte alla.

– Posted using BlogPress from my iPhone

Annonser

Vi åt en väldigt god och enkel middag idag; ugnsbakad lax med kokt broccolli, en sallad på rivna morötter, sockerärtor, champinjoner, rödlök och gurka, allt fint skuret. Sen till det en sås på gräddfil, koriander, rödlök, citron salt och peppar och så lite chili. Supergott!!

Nu är det dags att sova eftersom jag ska upp 6am imorgon.

Vivi

– Posted using BlogPress from my iPhone

Location:London

Jag har laddat hem en app till telefonen för att ladda upp blogginlägg, men den är så slö så jag tänkte prova att ladda upp ett inlagt via browsern istället. Verkar vara krångligare att lägga upp bilder då, men det är helt klart snabbare.

Jag sitter på tomten och solen skiner. Katten sitter på bordet bredvid mig och mår gott. Mark vilar i en stol.

Någon i familjen har numera flyttat in i sängen….

Jag ligger på soffan i myskläder och Mark har just tänt ett ljus. Mysigt! Vi borde egentligen laga mat men ingen av oss orkar! 🙂 Vi åt lunch med Anna idag så vi har fått ett mål lagad mat i alla fall. Vi kan äta ärtsoppa och bröd senare.

Min chef har varit borta en vecka så jag har äntligen kommit ikapp med mina projekt och smågrejer. Nästa vecka har jag många möten inbokade så det blir ett flängande fram och tillbaka. Eller, jag har många möten inbokade för att vara mig, inte om man jämför med min chef… 🙂

Jag träffade Alex och Emma igår. Emma träffar jag ju ofta men Alex var det 7 år sen jag träffade. Helt sjukt vad tiden går snabbt! Hennes dotter är fem och kaggar aldrig ens träffat henne.

Vi åt på en mexikansk canteen i covent garden som heter Wahaca. Supeegott, men Gud så mycket folk! Vi kom vid 18.00 och fick ett bord strax efter sju.

Paul och Mark var här när jag kom hem och de drack vin och kollade musik-dvds.

Testar igen, fast via en annan app den här gången. Provar att lägga till en bild också.

Testbloggar från telefonen.

BlogBooster-The most productive way for mobile blogging. BlogBooster is a multi-service blog editor for iPhone, Android, WebOs and your desktop

Jag har inte gjort sa varst mycket den har pasken, men det har varit ganska skont. Pa Langfredagen gjorde jag verkligen INGENTING. Jag gick upp ratt tidigt eftersom Mark jobbade, men sen sloade jag hela dagen. Sov nagra timmar pa soffan till och med.

Pa kvallen nar Mark kom hem at vi middag och tog en svang med bilen ner till Surrey’s backroads bara for att komma ut lite. Det ar sa vackert i Surrey. Hade vi pengar skulle vi kopa ett hus eller en gard dar nere och ha hons och marsvin.

Pa Lordagen akte ner till Jenny och Ray i Pulborough och at lunch. De bor i ett nybyggt omrade men det var inte som andra nybyggen dar allt ser likadant ut. Nej har var alla husen annorlunda och det var max 6 – 8 av samma typ. Jattefint!

Jenny och Ray har tva smattingar, Sophia snart 4 och James 18 manader. Fina ungar, men lite trist att se att Jenny och Ray knappt kunde prata om nagot annat. Grejen ar ju att om man inte har barn sjalv ar ungar ganska trista att prata om. Visst, det ar klart att jag vill hora hur barnen mar och sa, men barnen kan val inte vara det ENDA i deras liv?

Pa sondagen gjorde vi inte heller sa mycket. Det ar skont att ta det lugnt utan att kanna sig skyldig for att man inte gor nagot. Vi stadade huset och gjorde rent hos grisarna, men annars var det inte manga knop. Vi jobbar ju bada tva sa mycket just nu att fritiden i princip gar at till att vila upp sig. Jag hoppas att jag kan dra ner pa overtiden den har veckan. Min chef ar borta ganska mycket vilket gor att jag har mer tid att jobba – han ar ju sa snacksalig sa nar han ar pa kontoret far jag inte lika mycket gjort!

Idag sov Mark lange eftersom han jobbar nattskift ikvall. Jag gick upp ratt tidigt och akte ivag till Tesco. Vi hade ingen mat hemma alls sa jag spenderade med latthet £109. Jag kikade pa ett par skor men lat bli. Jag behover egentligen vinterskor eftersom alla mina ar trasiga, men det ar ju var nu och jag kan ta mig till sommaren utan nya skor sa det ar battre att vanta till hosten och kopa nya skor da.

Jag kopte aven en stek och gjorde rostbiff med ugnsrostade potatisar, gronsaker och skysas. Supersmarrigt. Nu har vi rostbiff for hela veckan! Jag fryste in halften for annars gar det nog till spillo. Jag har en kansla av att efter rostbiffsmackor i tre dar vill man ha nagot annat! 🙂

… och jag skriver ett blogginlagg. 🙂 Tack for paminnelsen Eva att jag inte skrivit pa lange.

Allt ar bra. Jag jobbar hacken av mig men trivs valdigt bra pa jobbet sa det gor liksom inget. Eller, det ar ju inte kul att jobba ihjal sig men jag kan se att det ar inte for evigt som det kommer vara sahar och jag tycker som sagt att jobbet ar roligt.

Jag ar ju som bekant tillbaka med att jobba for min gamla chef som jag jobbade for 2003/2004. Vi kommer valdigt bra overrens och jag vagar saga vad jag tycker tillonom.

Haromdan nar jag jobbade hemma drev han mig till vansinne och till slut plockade jag upp telefonen och talade om for honom att nu fick han faktiskt lov att skarpa sig!

Lang story; han ska till Paris nasta vecka. Jag fragade om han ville ha ett hotell nara flygplatsen eller nara dar han skulle ata middag med kunden, och isafall, skulle jag fraga R vad han foreslar? (R ar Head of France)

Han sa att han ville ha ett rum nara middagen och ja, fraga R. Bra. Jag mailar R och fragar vart jag ska boka in honom och R kommer tillbaka med tva forslag. Jag kollar bada pa natet och ber var resebyra kolla priserna samtidigt som jag sjalv kollar priserna pa hotels.com.

Som en parentes, min chef alskar hotels.com. Det gor inte jag, av flera anledningar. Till att borja med, om jag bokar via hotels.com sa maste jag ga igenom hela bokningen sjalv och betala med hans kreditkort. Det ar snabbare att bara ge resebyran hans namn och datum. Sen efterat maste jag ”claim his expenses” (vad sager man pa svenska for det?) och hotellrakningar ar pest, jag maste claima varje rad separat, rum for sig, tax for sig, extras for sig etc. Tar laaaang tid. (Mot att om jag bokar med resebyran sa betalar de for rummet.)

Sen ar det sa att vi ar inte nagot litet familjeforetag pa 5 anstallda. Vi har 12,000 anstallda och vi maste halla oss till vissa procedurer. Om vi bokar via hotels.com sa syns inte det i nagon rapport och det finns ingen kontroll. Vem som helst kan ta in pa hotell och sen bara claima det pa expenses.

Poangen ar att bokar man via resebyra sa finns det kontroll, vi far rapporter varje manad pa hur mycket vi spenderar pa hotell, flygresor osv. Vi kan ocksa forhandla oss till battre priser hos de hotell vi anvander ofta.

Rum bokade via hotels.com ar osynliga de ar som en privatbokning. Finns ingen kontroll och syns inte i nagon rapport.

Sa, jag gillar inte hotels.com helt enkelt. Om jag bokar at honom for hans privata rakning gor jag det garna via hotels.com eftersom det da inte spelar nagon roll, men inte for business trips.

Detta forklarade jag i mailet till honom dar jag redogjorde for priserna fran resebyran och priserna hos hotels.com.

Concorde Lafayette var samma pris via hotels.com som via resebyran men Meridien var dyrare via resebyran men billigare med hotels.com

Jag fragade vilket han ville bo pa, och han svarade ”Meridien”, och sa la han till ”It’s cheaper as well.”

Nej, det ar inte billigare! Det ar dyrare! Savida han inte ville att jag skulle boka via hotels.com…? Jag mailade tillbaka och forklarade IGEN priserna och IGEN varfor vi borde boka via resebyran istallet for hotels.com. Kunde han nu svara pa, ville han ha Meridien trots att det ar dyrare och jag bokar via resebyran, eller insisterade han pa att jag bokade via hotels.com?

Da kommer hans svar som fick mig att se rott.

Han foreslar ett tredje hotel, Sofitel i La Defense, och kopierar in R och sager ”R kan ge forslag vart jag ska bo och sa kanske han kan boka at mig.”

Men snalla du, problemet var inte VART, problemet ar vilket av dessa tva! Och problemet var heller inte att jag inte vill boka alls, jag ville bara veta om du accepterade resebyran eftersom du sa ofta insisterar pa hotels.com!!!

Och tror du inte att jag redan kollat med R? Den har sorjan borjade ju med att jag fragade dig om du ville bo dar R rekommenderade eller nara Orly, tror du da att jag bara plockade tva hotell som JAG tyckte var bra och gav dig?

Jag ringde honom istallet for att maila (efter att ha dragit ivag ett snabbt mail till R dar jag sa ”Don’t worry about his email, I’ll deal with it!) och sa just det ovan. Da kommer nasta idiotuttalande; I can book via hotels.com!

NEJ NEJ NEJ! Det ar inte det som ar problemet! Du forstar inte fragan! Det ar inte det att jag forsoker undvika arbete for mig, jag forsoker bara fa dig att saga vad du vill – a ena sidan ar du stenhard pa att vi maste driva ner vara rese- och hotellkostnader, sen sager du att jag ska boka hotell utanfor systemet. Dessa tva uttalanden gar emot varandra och jag forsoker bara fa ut vad som ar viktigast.

Sen vill jag veta vilket av dessa tva hotell du vill ha. Det ar allt.

Nar jag sen kom till jobbet igar sa bad jag om ursakt for att jag varit lite hard i tonen kanske nar jag ringde, men han sa att det var ok. Han sa att han hellre vill veta nar jag ar irriterad pa honom och att budskapet gar fram an att jag gar omkring och ar irriterad.

Han skojade och sa att mitt misstag var att ge honom ett val mellan tva hotell. Jag skulle bara ha bokat ett! Och ja, det holl jag med om och sa att i manga andra fall gor jag precis det, jag valjer at honom, men nar det galler hotell ar han ganska kinkig sa efter att ha studerat bada hotellen pa natet kande jag att det var basta att lata honom valja sjalv. Dock var det nog sista gangen. Nasta gang far han det hotell jag valjer och jag bokar via agenturen, vare sig det ar billigare eller ej!

Annars ar det bra pa jobbet, som sagt. 🙂

I helgen ska jag och Mark leka rormokare. Ett av elementen I crystal palace har borjat lacka sa det maste bytas. Ingen av oss har en susning hur vi ska gora det men Mark har last en massa gor det sjalv-manualer sa vi tankte vi provar. En professionell hantverkare hade kostat £500 plus moms och vi har inte rad helt enkelt. De senaste manaderna har vi spenderat flera hundra pund I veterinarsrakningar… Vi far ju bara trasiga marsvin! 😉

Nu senast ar det Pickle som fatt urinvagsinfektion. Hon far
smartstillande och antibiotika tva ganger om dagen. Lilla gumman.

Pop ska till Corner Vet pa tisdag for att fa en knol bortopererad som han har. Och Jamie fick antibiotika nagra dagar eftersom Pickle bet henne pa nosen sa att hon borjade bloda. Vem behover barn nar man har dessa palsbollar som ger en bekymmer? 🙂

Annars sa har jag simmat igen imorse. Jatteskont. Det ar sa trevlig stamning I poolen, de flesta fragar varfor jag inte har varit dar pa ett tag och hejar glatt.

Vi har aven bokat ett datum for att skeppa kliniken. Den aker 1’a Februari och kommer in till hamnen i Sierra Leone 15 Feb. Mark och Jules aker ner den 14 feb och jag och Paul aker ner en vecka senare. Det ska bli valdigt kul faktiskt, ser fram emot det. Vet inte riktigt hur vi ska bo, men formodligen sover vi i kliniken for att spara pengar. Vi maste hitta flygbiljetter och fixa visum forst bara.

Cheers
Vivi

Ja, sov gott lilla Curtis. Det gick tyvarr inte langre for honom. Vi tog honom till en tredje veterinar som sa samma som de andra, kan inte hitta vad som ar fel och gora nagot at det. Han blev 4,5 ar gammal sa egentligen ingen alder for ett marsvin. Just nu ligger han i vart skjul och vi aker upp till Wales och begraver honom med de andra om nagra veckor.

Sorgligt, mycket sorgligt.

Nu har vi ju bara en kvar och vi tankte som Molly skrev att antingen lamnar man bort henne eller skaffar fler. Det ar inte snallt att lata henne vara sjalv. Vi har pratat med vara lokala rescue centres for att se vad som finns inne och en liten tjej som heter Nellie en pojke (knipsad) som heter Fritz ar de tva vi har tittat pa. De kanner inte varandra an men om vi beslutar oss for dem sa far de lara kanna varandra nar vi aker till Boston. Fragan ar om vi tar en till tjej nar vi anda haller pa.

Och for att svara pa Mollys fraga i kommentarsfaltet, jobbet ar tillsvidare, superskont i dagens klimat! Jag har verkligen haft tur pa jobbsidan pa sistone. Jobbet jag hade nar jag slutade skriva dagbok var helt sanslost sjukt och nar de antligen sa upp mig fick jag ju jobbet pa BBC och sen det har. Super!

Jag lyckades hitta en vinterkappa pa Marks & Spencers idag. En tjock dun-kappa, supermysig. Jag behover nagot varmt till Boston ju, det ar lika kallt dar som i Sverige sa det galler att bylsa pa sig. Den kostade £80 vilket kanske inte ar det billigaste, men den behovs ju och just nu ar det svinkallt aven har sa jag kan anvanda den fler ganger. 🙂

Cheers
Vivi
x

Jag skulle egentligen ha akt upp till Wales med mamma och pappa och firat jul med Mark’s foraldrar, men ett av marsvinen har varit sjuk sa jag stannade hemma. Han har varit hos tva olika veterinarer och far just nu antibiotika och smartstillande en gang om dagen. Vi vet inte riktigt vad det ar, men nagot ar fel med munnen, han ater inte som han ska och han tappar i vikt. Bless him.

Det ar fortfarande touch and go med honom och jag hoppas han klarar sig tills Mark kommer hem fran Marocco. Mark ar mycket battre pa det dar med djur an jag ar. Dels ar det ett smarre helsike att ge honom anitbiotikan och smartstillande eftersom han inte sitter stilla (vilket i sig ar ett gott tecken; det att han har tillrackligt med energi for att gora motstand.)

Han tvattar sig fortfarande och han ater LITE, kanske en femtedel av vad han brukade ata. Det finns fortfarande hopp, aven om det kanns hart ibland. Pa julafton satt jag i soffan och grinade for att jag inte lyckades fa i honom medicinen. Vad jag saknade Mark da. Eller, jag saknar honom hela tiden, men just da var det extra svart.

Annars ar det ratt ok. Mark textar med jamna mellanrum och det verkar som om den har resan inte alls ar som forra, men sa ar ju den har helt annorlunda. De ska ju bara raja runt i Marocco en stund och sen kora hem igen. Forra gangen korde vi ju bara ett hall, nerat! Och sa var det fler teams, runt 250. Nu ar de tre team och nagra andra spridda over Marocco. Inte alls samma grej.

Sen later det som om vadret inte ar sa kul, regnigt och gratt. Forhoppningsvis blir det varmare nar de kommer langre soderut.

Jag ska till Boston i Januari med jobbet forresten, superkul! Min chef sa att det skulle vara bra for mig att traffa CEO’n och hans PA, vilket jag haller med om. Jag har aldrig varit i USA sa det ska bli valdigt roligt faktiskt. Eftersom Mark nu ar hemma i Januari sa foljer han med, yay!

Saaaa, vad har hant sen sist? Ganska mycket faktiskt. Jag har slutat ata roaccutan och har numera hy len som en barnrumpa. Jag har fortfarande synliga arr, men de bleknar dag for dag. Och de kan att tackas med smink, sa jag ar inte sa brydd.

Jag har borjat pa mitt nya jobb. Det var ledsamt att lamna BBC, jag trivdes verkligen dar, men nya jobbet ar superkul sa det vager upp. Det kanns bra att jobba for min gamla chef fran Parity igen, han kanner ju mig och jag honom sa ”inskolningen” har gatt forvanansvart smartfritt.

De andra pa jobbet ar ocksa jattemysiga och jag kommer valdigt bra overrens med dem.

De har gett mig en laptop och blackberry sa att jag kan jobba hemifran, vilket ar uppskattat. De jag jobbar for at ofta borta fran kontoret och om inte de ar dar behover ju inte jag vara det. Det spelar ingen roll for dem vart jag jobbar ifran sa lange de kan na mig.

Mark och killarna ar nere i Madrid just nu. Afrika-resan blev installd eftersom folk kidnappas till hoger och vanster nere i afrika just nu. Vi har beslutat att skeppa ner lastbilen och sen flyger vi ner och tar emot den istallet. Sakrare sa.

Killarna ville anda ha ett litet aventyr sa de tog Mark’s bil ner till Marocko for lite camping.

Mamma och pappa ar pa vag over, de ar just nu i Belgien och sa lange farjorna gar som de ska mellan Dover & Calais sa kommer de imorgon nan gang. Jag ska ner till veterinaren pa morgonen med en av marsvinen som ar lite poorly, men jag borde vara tillbaka nar de anlander. Spelar forvisso ingen roll eftersom de har egen nyckel och kan ta sig in sjalva. 🙂

”Smile and the world will smile back at you.”

Jag är en svenska bosatt i London sen Maj 1999. Jag jobbar som Executive Assistant pa ett amerikanskt foretag och trivs jattebra. Jag bor tillsammans med min partner, Mark, som jobbar på London Ambulance Service. Jag hjälper gärna andra svenskar som vill flytta hit så om det är något du undrar över när det gäller London så maila mig.

Contact

vivi.whitfield@gmail.com

Senaste kommentarer

Eva på Trevlig Pask
MacGenioTrevlig Pask
morsan på Trevlig Pask
KalleLaseroperation bokad!
Eva på Rormokare wannabe