Jag kilade in på Waitrose imorse och köpte hallon och blåbär. Min chef gillar blåbär och eftersom det är hans sista dag före semestern tänkte jag att det vore trevligt med lite blåbär.

Jag är en stor fan av hallon, de smakar sommar och mormor’s trädgård. Jag brukade alltid rusa in till henne när vi kom hem efter semestern för att länsa hallonbuskarna. Vi stannade alltid där på vägen hem för att hämta posten. Mormor bodde bara ett kvarter från oss så hon tog alltid hand om posten, blomvattning och sånt.

Än bättre än hallon är tomater. Finns det något bättre än att gå in i ett varmt och torrt växthus och plocka en handfull solmogna toamter och äta med en nypa salt! Ahhh, bliss!

Jag ska till Optical Express imorgon för consultation för Laser operation. Jag har nästan bestämt mig för dem bara genom deras informationspack. Ultralase skrev ingenting om att det är en bra ide att ta med sig solglasögon eftersom man blir ljuskänslig av dropparna de ger en. Visst, det kanske inte låter så farligt men tro mig, det är väldigt obehagligt att komma ut på en busy London street och plötsligt attackeras av ljuset och man känner sig nästan blind. Jag kunde verkligen inte hålla ögonen öppna normalt utan var tvungen att kisa mellan ögonfransarna för att det gjorde så ont. Hade varit trevligt med ett par solglasögon…

Jag har också bestämt mig för att själva operationen blir runt den 17 Augusti. Det är det tidigaste jag kan ha den i och med att jag kommer bära linser när vi är nere i Brockenhurst på Spa. Eller ska jag strunta i linser den veckan och gå omkring halvblind? Jag menar, det är ju inte direkt så att jag MÅSTE ha linser när jag simmar. Det är bara om jag vill läsa eller virka. Vilket jag ju förmodligen vill… Nå, vi får se hur det blir. Kanske bäst att ta operationen lite senare så att jag kan ha linser.

Och nu en kovändning; jag har funderat på det här med namn. Jag har alltid HATAT mitt förnamn, Viveca. Jag vill inte ens skriva ut det här för jag tycker så illa om det. Det har inte direkt varit något problem i Sverige eftersom jag dels alltid har kallats för Vivi men också för att jag har kunnat använda mitt mellannamn, Vilhelmina som jag tycker mycket om.

Problemet är här i England. De fixar verkligen inte att uttala Viveca och det blir allt från ”Viviiisa” till ”Vivessa” till ”Vivika”. And I hate them all…

Jag har bestämt mig för att nu när jag ändå måste skaffa nytt körkort, bankkort och allt det där ändå i och med att vi gifter oss och jag byter efternamn så ska jag ta tag i förnamnet. Jag har redan anmält hos Skattemyndigheten att mitt tilltalsnamn är Vilhelmina men tyvärr skiter England fullständigt i vart den lilla asterisken sitter, your first name is your name you are known as. Förövrigt spelar det inte så stor roll eftersom de inte kan uttala Vilhelmina heller för den delen. ”Vihellma” är inte det vackraste namnet direkt.

Så, vad ska jag kalla mig då? Jag har funderat på att lägga till ett spoof name typ Anna bara för att ha ett officiellt namn som de kan uttala, men jag vet inte. Det vore trevligt att ha ett namn som jag kan använda på framtida jobb och liknande utan att behöva förklara varför jag heter Anna på passet och kallas Vivi…

Ett namn jag är inne på är Vivi-Lee. Det är något som de kan uttala men som de också ser vart mitt smeknamn Vivi/Viv kommer från, för jag kommer ju alltid vara Vivi, det byterjag inte bort. Vivi-Lee Whitfield låter också helt okej, till skillnad från Vilhelmina Whitfield som är lite av en mouthfull.

Mark tycker att jag ska välja Viv eller Vivi men jag försöker förklara för honom att det låter inte bra på svenska. Man har inte sitt smeknamn på passet typ. Det är som att heta Honeybunny Sweetpea Whitfield. Man gör det inte. Här är det väldigt vanligt att man HETER ett smeknamn typ Bob, Mike, Will etc.

Vad tycker ni? Vivi-Lee? Ja/Nej? Alternativet är som sagt ett helt intetsägande namn och isåafall, vad? Jag är lite inne på Grace eller Chloe, men de funkar inte så bra på svenska. Jag kan ju inte utesluta att jag nån dag flyttar till Sverige.

Jag pratade med Emma om namn när vi var ute i Onsdags och hon berättade att Emma är inte hennes dopnamn, det är taget. Det var så skönt att prata med någon som FÖRSTÅR vad jag menar! Det verkar inte som att människor fattar hur jobbigt det är att heta något som man avskyr om de inte har varit i den situationen själva. De säger bara ”Men Viveca som är så fint?” Men JAG tycker inte det! Jag hatar det!

Grejen är att jag försöker undvika att använda det i mesta möjliga mån, men på banken, huslånet, kreditkort, doktorn och liknande måste jag använda mitt första namn. Häromdan ringde en kille från CapitalOne och frågade;
-Is this Viviiisa?
-Yes?
-Hi Miss Lind, blah blah blah

Men va fan! Om du ändå ska kalla mig Miss Lind genom resten av samtalet, varför inte fråga om jag är Miss Lind istället för att förolämpa mig genom att missbruka mitt namn?! Jag har ju faktiskt ett hyfsat enkelt efternamn så använd det!!

Anyway, vad tycker ni om Vivi-Lee? Grace? Chloe? Något annat?

Annonser