Jag skrev ett mail till sota Linda i Dubai och sen kom jag pa att det ju passar att publicera har pa bloggen sa slar vi tva flugor i en small! Ett par smarre justeringar for sekretess och sant bara. :-)

***

Jag ar stressad eftersom jag har tagit pa mig att sy gardiner at en vaninna nu nar jag ar arbetslos men det ar sa mycket annat som ska fixas ocksa! Jag far runt hemma och haller huset tipptopp eftersom Mark jobbar stupid hours. Han kor 12-timmarpass nu, har jobbat 4 dagar och ska jobba ytterligare tva. Sen gar han pa korta 7-timmarspass och sen ar han bara ledig tva dagar innan han gar tillbaka pa 12-timmarspass.

Alla de har passen ar naturligtvis inte schemalagda utan ganska manga overtidspass for att fa in pengar at oss. Arbetsmarknaden ar totalt stillastaende i London och jag funderar allvarligt pa hur vi ska fa in pengar. Och jag skojar inte nar jag sager att jag funderat pa saker som sexlinjer och sant. Att salja muffen vill jag inte gora (you’ll be pleased to know!) men sexlinjer kan jag sta ut med for att fa mat pa bordet.

Inga direkta intervjuer att tala om, ens med agenturer. Jag skickar mitt CV till 15 agenturer och om jag har tur mailar tva tillbaka och sager nej tack. Resten hor jag inte ens av.

De har nyligen made 3000 Royal Bank of Scotland employees redundant och arbetslosheten ar hogre
an nansin har. Jag ringer och mailar mina agenturer som jag redan ar registrerad med men de ringer inte tillbaka.

En solglimt i all misar ar att min gamla tjanst pa ”den stora finansinstutitionen” ar up for grabs igen och jag ska soka den efter inradan fran Andy, min chef darifran.

Och jag har en intervju pa mandag for ett mammavick som PA to CEO pa *** based at Hampton Court Palace. Snacka om coolt, jobba i Hampton Court Palace!! :-) Betalar crap men det £** mer an vad jag har idag! A-kassa i England ar £60 i veckan. £240 i manaden. I Sverige far man 14 680 kronor i manaden i A-Kassa har jag for mig nan sa. Amazing.

Foretaget som ligger i Hampton Court Palace ar en charity som ar ansvarig for bevarandet av ”any kind of hand stitching” sasom tapestry, embroidery och sant for katedraler, historiska filmer etc och de har aven ett stort utbud av kurser. Tydligen ar rollen valdigt hektisk, men det ar ju bara kul.

Jag vill hellre ha mitt gamla jobb, men far jag inte det ar det har ett mycket bra alternativ. De kommer formodligen agera snabbare an gamla jobbet sa jag sager nog ja om jag far det och sen nar/om gamla jobbet hander sa far jag val saga upp mig om jag far det ocksa. Bad karma, men jag har inte rad att saga nej till *** om de erbjuder mig ett jobb liksom. Som en recruitment agency sa till mig ”if a company is offering you a job you bloody well take it.” Sa sant som det ar sagt.

For att svara pa nagra av dina fragor, det kanns ratt ok, nu i alla fall. Jag ar orolig for pengar, men jag har ju pappas sparpengar har sa svalta behover vi inte. Vi koper i princip inget savida det inte ar mat eller rakningar och Mark jobbar arslet av sig.

Nej, jag anade inget. Inte ens nar de kallade mig till motesrummet. Det var forst nar hon sa ”These things are never easy….” som jag kopplade. Jag hade PRECIS got my head around att jag skulle stanna och blev faktiskt ganska ledsen. V borjade grata och J var ocksa jattegullig och kramade om mig och sa att de skulle sakna mig. Jag tror inte att hon hade nat med det att gora. Min chef insag att jag var dyr som assistent at J. V ar pa £**k och jag var pa £**k. You do the maths…. Jag skulle inte bli forvanad om de anstallde en till assistent till J. Hon behover mer hjalp, men de behover inte en CEO-PA utan de behover en junior assistant eller nat.

Efternamnet har jag verkligen vant mig vid! Det hander att jag stakar mig lite, men jag ALSKAR att vara Mrs! Jag stannar alltid upp en sekund innan jag skriver min namnteckning, men annars ar jag ratt van vid det. Jag reagerar till och med nar jag far nan enstaka rakning som INTE andrats till nya namnet. :-)

Det ar underbart att vara gift. Det ar verkligen ytterligare en dimension till forhallandet. It’s LOOOOVE! :-) Vi ar sa mycket sakrare, lugnare, mer harmoniska. Det ar fint.

Annat som hander i mitt liv ar mitt volontarjobb som samtalsterapeut for valgorenhetsorganisationen ***. Jag har haft min forsta training session and I loved it. Jag tror det har verkligen ar for mig. Jag tror inte jag har den ideala personligeheten av naturen (du har dock!) men jag tror att jag kan ova upp mig och lara mig att vara mer lugn och serene. De som ringer behover inte en chirpy bubbly chatty person, de behover nagon som ar lugn, sansad, avslappnad och harmonisk. Mitt naturliga tillstand ar mer upbeat, men jag byter garna personlighet mellan varven. Jag tror det har kommer ge sa mycket tillbaka att det ar vart det. Och jag tycker om att sansa mig, att ”lugna ner mig”.

Jag funderar over om jag vill skola om mig till psykolog eller samtalsterapeut, men jag vet inte om jag har energin till det. Jag har lart mig att min motivation kommer fran resan, inte malet. Det spelar ingen roll hur attraktivt malet ar for mig, om jag inte uppskattar resan sa lagger jag av. Sen vet jag inte om jag har orken att vara psykolog pa heltid. Jag alskar att kora lite latt life coaching och lite lattare samtalsterapi med ett par vanner (har bland annat en tjej i Sverige som jag pratar med per telefon) men ett par kvallar i veckan mot varje dag 9-5? Mja, jag vet inte. Som det ar nu alskar jag det, och jag vill inte forlora den kanslan.