Jag vet inte vad jag gjort, men något måste det vara. Igår drogs jag iväg till Hyde Park för ICE SKATING! Alltså, jag är uppvuxen med skridskoåkning på gympan vareviga vinter, I don’t want to skate if I can avoid it thank you very much.
Nå, det var en trevlig eftermiddag/kväll ändå eftersom sällskapet var trevligt. Det var Mark, Dan & George, Lisa, Marcus, Lesley och Phil. Alla utom jag jobbar inom Ambulanskåren.
När jag drog på mig skridskorna flödade alla minnen över mig som en våg. Svettiga omklädningsrum, kalla, röda, snoriga näsor, halka omkring utanför rinken för att skridskoskydden är så hala, försöka snöra på sig de där jävlarna, för att sen med stelfrusna fingrar försöka få AV sig skiten! Onda vader och ömma knän. Nej, jag klarar mig väldigt bra utan skridskoåkning.
Efteråt drack vi mulled wine som smakade som varm rödvinsvinäger. Jag avböjde artigt ett glas och förklarade att eftersom jag var mer eller mindre uppvuxen på glögg har jag blivit ganska kräsen.. Haha!
Vi åt middag på Hard Rock Cafe och hade jättekul. Lisa, Marcus och Phil åkte hem tidigare men vi andra stannade ute länge och det var längesen jag hade så kul. Enda smolket i bägaren var att jag skulle upp tidigt, men det blir så ibland. I och med Mark’s jobb har vi ibland ”helg” på en måndag. Och vid andra tillfällen får han offra sig och ha ”helg” när det faktiskt är helg fastän han ska upp tidigt nästa morgon.
Annars så har jag varit på intervju för Helen’s jobb, after all. Jag har funderat fram och tillbaka på vad jag VERKLIGEN vill göra och ett par grejer har jag kommit fram till;
- Jag vill inte stanna alltför länge på mitt nuvarande jobb eftersom det tar så fruktansvärt lång tid att pendla. Jag är inte intresserad av att spendera 3 timmar om dagen med att knuffas med andra människor.
- Skälet till varför jag trivs så bra är min chef. Om jag inte jobbar för honom, then why stay?
- Om jag stannar och jobbar mig upp till projektledare måste jag stanna minst 2 år för att få tillräckligt med erfarenhet innan jag kan söka annat.
Mmm. Jag vet inte. Det är ett himla bra erbjudande jag har framför mig, men frågan är om det verkligen är vad jag vill. Jag är trött på min nuvarande tjänst och innan jag pratade med Andy var det ideala en ny PA-roll som liknade mitt gamla jobb, dvs för en CEO eller liknande. Man får göra roligare grejer helt enkelt.
Sen har jag en annan plan i bakhuvudet som jag inte riktigt ar redo att berätta om här, men det kommer nog snart. Det måste få mogna lite till först. Grejen är att den passar bättre med Helen’s jobb än med Projektledarjobbet.
Så… Helen’s jobb ja. Jag mailade Helen i måndags förra veckan och frågade vart de var i processen att hitta vikarie till henne. Hon ringde och frågade om jag kunde skicka henne mitt CV. Sure, sagt och gjort. Personalavdelningen blev eld och lågor över mitt CV och jag blev inbjuden till intervju i Fredags.
Vi har casual Fridays på jobbet så jag fick vara lite klurig för att få ihop allt. Jag var ju tvungen att ha kjol och kavaj på mig för intervjun men om jag hade kommit in i en skirt suit hade min chef fattat misstanke. Jag kom in i jeans, blus och en svart kavaj och sen hade jag med mig kjolen, pärlhalsband och pärlörhängen i handväskan. Jag lånade Angelas väska så att jag fick plats med jeansen efter att jag bytt om i Dorothy Perkins omklädningsrum och sen begav jag mig till Vauxhall.
Först fick jag göra ett Word 2000 test vilket gick katastrofalt dåligt, 62%! Jag skyller det på flera saker; dels är word min svagaste punkt inom officepaketet. Jag är jättebra på excel, powerpoint och outlook, men word har jag aldrig brytt mig om att skaffa mig advanced skills inom. Jag hanterar saker som graphics, mail merge, styles, headers & footers, index tables etc men jag vet inte alltid vad alla dialogrutor heter. Frågorna var tex ”under which tab do you find the mail merge?” även om jag fixar att göra en mail merge så kan jag inte på rak arm säga om den ligger under tools eller format.
Oh well. Sedan fick jag göra ett proof reading test där jag skulle läsa igenom en text och rätta stavfelen. Hyfsat enkelt. Jag vet inte om jag hade alla rätt men jag tror att jag såg de flesta stavfelen och rättade dem korrekt. Stavning har aldrig varit något större problem för mig.
Sedan fick jag göra ett prioriteringstest. Prioriteringstest är oftast rätt logiska, det gäller bara att man inte stressar utan läser igenom allt. Det här hade parametrar som ”Du lämnade kontoret tidigt på Fredagen med en förkylning. Du vet att CEO’n har ett möte på Måndag morgon 09:30, men du vet inte med vem eller vart. När du kommer in har du flera saker som måste åtgärdas. CEO’n har lämnt meddelanden, du har emails och voicemails att besvara. Du får reda på att mötet är internt med två direktörer och åtta support staff. På kontoret finns en annan PA, HR Officer och Business Support Director. Normalt är det runt 15 på kontoret vid den här tiden men eftersom Northern Line är suspended är det bara ni. (Surprise surprise att Northern Line är suspended! De har verkligen gjort testet genuint!) Chefen har sagt att han kommer inte in förrän några minuter före 9.30 eftersom han har ett privat möte på morgonen. När du kommer in har du följande uppgifter som behöver åtgärdas;
1. En lapp från chefen som säger att han behöver följande två paragrafer typed up, printed, signed and ten photocopies for the meeting. There are about three, four words you cannot read, however hard you try.
2. En annan lapp från chefen att följade dokument pa 30 sidor behöver kopieras i 10 ex till mötet 9.30. Och kopiatorn har jammat ihop. En tekniker tar 4 timmar för att komma ut. Det finns en fax som kan kopiera, men den ar långsam. Kopiorna behövs till mötet, men inte för diskussion utan bara som handouts.
3. Ett meddelande pa din voice mail från chefen som säger att du måste boka Restaurant Bellevue till 1pm eftersom hans lunch appointment är vegan. Restaurant Bellevue är alltid fullbokade och det är svart att komma genom till dem på telefon.
4. Ett email from the PA to the Chairman asking if the CEO can attend a meeting with Joe Bloggs at 09:30 on Monday morning. She doesn’t give you a title of the meeting, you don’t know who Joe Bloggs is and she is not picking up her phone. Her email is marked ”!”.
5. A voicemail from a client asking if the CEO can see him for the Board meeting in two weeks time. From memory you think his diary is pretty clear.
6. A note from the CEO saying his PC froze on Friday and he can’t get in. Can you please log it with IT. You do have his log in details but he’s locked your keys to where you keep those details in his office.
7. A voice mail from the CEO’s partner saying ”Please call me as soon as you get this.” It was left at 08:53.
What do you do?
Det kan låta kaotiskt vid första genomläsningen men så länge de ger en tillräckligt med tid är det lugnt.
Jag kom på flera dagar senare att jag missat en grej – om det nu är förseningar på Northern Line, kommer de där personerna som skulle vara på 09:30-mötet hinna in i tid? Nej, förmodligen inte så det mötet kan vi boka om. Dock tror jag inte att det var så de tänkte när de satte ihop övningen. Jag tror att biten om Northern Line är bara där för att förklara varför det bara är jag och tre andra på kontoret, ie, inte så många andra att be om hjälp av.
Anyway. Efter det var det dags för intervju. Det kändes som om det gick bra, jag fick genast en bra känsla och kvinnan från personalavldeningen var väldigt trevlig. Det var lite konstigt att vara formell med Helen dock…!
”Vivi, this is Helen Oliver, the current Executive Assistant to the CEO.”
”Hi Helen, pleased to meet you!”
”Hi Vivi, pleased to meet you too!”
Haha!
Jag har inte pratat med Helen mer än några få ord sen intervjun, men hon textade och sa att jag varit en av de starkaste kandidaterna. Två har de valt ut för att träffa Mohni och jag är alltså en av dem. Imorgon klockan 17:00 UK time (dvs 18:00 svensk tid) får ni hålla tummarna för mig!
Nu ska jag sova. Jag ska ladda upp min ipod igen (den dör hela tiden så jag gjorde en factory restore. Nu gäller det bara att ladda upp all musik och ljudböcker! Phew!)

5 comments
Comments feed for this article
5 december, 2007 vid 05:30
EvaP
Kära Du, jag börjar hålla tummarna redan nu så kanske det hela ackumuleras till en alldeles vansinnigt bra fortsättning på tjänsten.
5 december, 2007 vid 06:05
crackgrrl
Håller tummarna jag med! Och fy f-n vad trött jag blev av att läsa den där listan… jag jobbar ju då inte som PA, men alla dessa satans VM/EM som jag blir pepprad med av min chef och andra är ju lika tröttsamma. PRECIS, om man har tillräckligt med tid är det ju inga problem, men det är ju jämt grejer som skall göras NU, och alltid i sista sekunden.
En sista grej: man har sin pojkvän till att knyta ens skridskor och servera varm choklad medan man sitter och värmer händerna i en muff…! Annars kan de glömma att man hänger med på skridskoåkning, det stinker helt enkelt lite för mycket skolgympa. Lycka till än en gång med intervjuer/karriärbyte.
5 december, 2007 vid 10:10
Basilika
Ha, ha – din beskriving av skidskoakandet i skolan gav rajala flashbacks. Precis sa var det. Och de blaa skridsko skydden i tra! Och sa var det sa svart att snora skridskorna tillrackligt hart (i alla fall pa lagstadiet). Och usch vad man fros om fingrarna.
Haller tummarna for att det gar vagen med jobbet.
Kram!
5 december, 2007 vid 19:58
Bonita
tummar och tår..det vet du..
5 december, 2007 vid 20:40
Vivi
Tack alla!! Jag tror er positiva energi hjalpte, det kandes bra pa intervjun. Om jag inte far jobbet sa vet jag att jag i alla fall gjorde mitt basta. Om nagon annan ar battre ar inte det mitt fel och inget jag behover oroa mig for.
Crackgrrl, jag gillar iden att pojkvannen snorar skridskorna. Jag maste ju erkanna att det var Mark som fick spanna mina – de har hade nan konstig knappanordning som jag inte fattade hur jag skulle spanna sa det blev ju sjalvklart da att Mark fick gora det!