Hur lyckligt lottad får man vara egentligen?! Efter min text häromdan om att jag var uttråkad och inte kunde läsa satte sig Marta vid datorn och brände ett gäng ljudböcker till CD åt mig och skickade över! Hur gulligt är inte det?!

Jag KAN läsa, men det är helt klart inte lika “bekvämt” som förut och jag behöver läsglasögon för att inte anstränga mig. Jag föredrar att lyssna på min ipod på mornarna och ljudböcker var verkligen den perfekta presentent till mig.

Just nu laddar de upp till min iTunes och strax ska de få åka över till ipoden. Underbart!

Middagen idag blev väldigt god. Jag kokade quinoa med köttbuljong och lite salladslök, skar upp lite mozzarella, grillade ett par skivor parmaskinka tills de blev krispiga, kokade ett par stjälkar sparris och så blandade jag ihop med oliver stuffade med anjovis, gurka och spenat. Sen hade jag i lite pomegranate också, men de gjorde inget för smaken men var fruktansvärda att tugga så skippa dem.

Jag vill ha ett till marsvin. Jag läste på Bobtails sida om lilla Pluto, en silver agouti som de inte visste hur gammal han var eftersom han blivit lämnad kvar i en lägenhet när de som bodde där blev uppsagda! Hur kan man lämna kvar sitt marsvin när man flyttar?! Hur sjuk i huvudet måste man vara för att göra en sån grej?! Jag fattar inte.

Tyvärr är han pojke och jag har svårt att tro att vår herre Curtis skulle acceptera en till karl i hushållet. Isåfall får jag nog separera och sätta Pluto med Lili. Men då blir frågan hur jag ska dela upp rummet… Nå, vi får tänka på det. Med tanke på hur söt han var går han säkert direkt så förmodligen kommer han aldrig hit.

http://www.bobtailsrescue.org.uk/adopt_guineapig.asp Nästan längst ner på sidan ser ni lilla Pluto. Bless!! Look at that face!!! Awww!